Svåra val

Just nu går två spolingar i tjugoårsåldern och funderar på framtiden. Det är många som väntar på att de ska bestämma sig. Ola Toivonens beslutsångest bryr jag mig egentligen inte om. Både Halmstad och Örgryte är etablerade allsvenska klubbar och bör ha råd att betala de summor som krävs för att ledningen i DIF ska skriva på övergångspappren. Det räcker så. Däremot skulle jag gärna titta in i huvudet på Eirik Lamøy. Tyvärr har jag en obehaglig känsla av att han inte känner sig redo att ta steget till en ny klubb i ett nytt land. Det är möjligt att jag övertolkar, men någonting i Kanons intervju med Lennart Vestervall tyder på att klubbledningen misstänker att det blir ett negativt besked.

Jakten går vidare

Sebastian Henrikssons övergång till Örebro utvecklades inte till någon pajkastningsorgie. Själv har han lagt locket på och vill inte säga något alls om sina diskussioner med DIF. Samtidigt gör klubbledningen sitt bästa för att avliva ryktena om intern oenighet i frågan. För mig låter Leif Roséns formuleringar om "en öppen och rak dialog" som diplomatspråk för ett praktgräl, men låt gå. Det viktiga nu är att glömma det som varit och koncentrera sig på att hitta en annan ersättare för Ola Toivonen.

Själv hajade jag till när jag surfade in på officiella hemsidan i går kväll. På den framslumpade bilden på förstasidan syntes Henrik Berger, Jonas Lindskog – och Andreas Eriksson. Visserligen i gulsvart tröja, men ändå. Ett omen?

Sebastian Henriksson

Sebastian Henriksson lämnar Norge för – Örebro. Det låter som ett dåligt skämt från en svartvit gästboksprovokatör, men så är det inte. I eftermiddags blev övergången officiell.

Bland dem som anser att kärlek till DIF är synonymt med hatkänslor för Örebro finns naturligtvis många som är vansinniga just nu. Frågan är åt vilket håll de ska rikta sin ilska. Vem har egentligen nobbat vem? Lennart Vestervall var mycket snabb med att förklara att DIF inte har stängt några dörrar för Sebastian Henriksson. Oavsett om det är sant eller inte kan utspelet ses som ett sätt att skjuta över ansvaret på spelaren. Hur Sebastian Henriksson ser på saken är oklart nu i kväll. Det ska bli mycket intressant att se om han säger något i morgon.

Personligen är jag inte alltför nedslagen över dagens besked. Jag hade gärna sett Sebastian Henriksson i DIF, det ska erkännas. Däremot hade jag aktat mig för att ha några överdrivna förväntningar på honom. Trots allt talar vi om en spelare med stora skadeproblem som knappt har spelat alls under den gångna säsongen. Att värva honom hade varit att chansa, ungefär som Djurgården chansade med Ibrahim Ba. Årets nyförvärv eller en ny Jimmy Rajala? Hur det hade slutat kan vi gissa först när säsongen är i gång och vi ser hur han klarar sig i Örebro.

Trevliga rykten

För några dagar sedan uttryckte jag viss oro över att det inte cirkulerar några rykten om namngivna renodlade anfallare. Signaturen Dr Watson, som antingen är synsk eller har direkt inblick i klubbledningens arbete, har lugnat mig. I ett högintressant inlägg i Vulkanernas gästbok skriver hon eller han att DIF jagar en "snabb, djupledslöpande måltjuv" som har visat att han håller tillräckligt hög klass för att producera i en serie som superettan. Om jag tolkar signalerna rätt handlar det om ytterligare en spelare från utlandet. Jag längtar redan.

Om namnbyten

Jag har aldrig betraktat mig själv som en konservativ fotbollssupporter, men det finns gränser. I framtiden kommer supercharmiga Skarsjövallen i utkanten av Ljungskile att kallas för HA Bygg Arena. Hoppas, hoppas, hoppas att vi aldrig får uppleva något liknande med Stora Valla.

Färdigtränat

Så var årets sista gemensamma träning avklarad. Nu får spelarna hålla i gång på egen hand samtidigt som Tony Gustavsson kan ta ledigt i några veckor. Välförtjänt, förstås. Frågan är hur det påverkar nyrekryteringen? Hittills har det sagts att tänkbara nyförvärv ska komma och provträna så att spelaren och klubben får chansen att känna på varandra. Den ende som har fått dispens är Abder Kabous, men honom hade Tony Gustavsson ett långt möte med i Stockholm. Nu gäller det att tänka om. Om DIF vill vara med och konkurrera om spännande offensiva alternativ blir klubben tvungen att chansa. Att bjuda in dem till träning i januari är knappast något alternativ. Då har de flesta redan skrivit under ett kontrakt någon annanstans.

Ny andretränare sökes

Som väntat väljer Albert Bunjaki Kalmar före DIF. Trist, men ingen katastrof. Med sin speciella bakgrund bör Tony Gustavsson ha bra koll på tänkbara ersättare. Får han bara fria händer hittar han säkert en ung, hungrig tränare som delar hans fotbollsfilosofi.

Eirik Lamøy

Tony Gustavssons hemlighet heter Eirik Lamøy och imponerade stort på träningen i dag. Nu talar mycket för att han spelar i DIF nästa år. Samhället Degerfors har visserligen skrämt bort några tänkbara nyförvärv genom åren, men knappast den här gången. Risken för lappsjuka är obefintlig, om man säger så. Dessutom åker en spelare inte 100 mil för att delta i två träningspass om hon eller han inte är seriöst intresserad av att byta klubb.

Min egen magkänsla säger att Eirik Lamøy är en spelare som borde knytas till DIF. Samtidigt väcker hans ankomst nya frågor om klubbledningens strategi. Bland alla tänkbara nyförvärv som det skvallras om finns fortfarande inga renodlade anfallare. Det börjar bli hög tid att ändra på det.

Sömnlös i Vänersborg

Vulkanernas Johan Emdemalm har haft en bra kväll och bjuder på de senaste veckornas bästa intervju med Ola Toivonen. Dessutom avslöjar han att ett tänkbart nyförvärv provtränar med DIF i morgon. Spelaren är hemlig och anses så intressant att Tony Gustavsson inte vill svara på några frågor om honom.

Hur ska jag nu kunna sova i natt?

Albert Bunjaki

Albert Bunjaki är på väg till Kalmar, enligt Barometern. Inget är klart ännu, men om han får chansen att byta superettan mot allsvenskan kan vi nog utgå från att han tar den. Vad skulle det betyda för DIF? För oss som saknar inblick i klubbens interna arbete är det svårt att veta. Albert Bunjaki handplockades av Tony Gustavsson och tycks ha gjort ett bra jobb under den gångna säsongen. Ändå borde det vara relativt enkelt att rekrytera en ersättare med samma fotbollskunnande. Det som skulle försvinna är den naturliga kopplingen till Albanien och Kosovo. Tony Gustavsson själv hävdar att han inte såg några intressanta spelare i det inofficiella landslag som spelade på Cypern, men rapporterna talar om att det finns andra som inte var på plats. I framtiden kan det bli betydligt svårare att locka dem till Värmland.

Tobias Larsson?

Nyhetstorka, alltså. Jag inser att det kan ta ytterligare några veckor eller månader att hitta fullgoda ersättare för Ola Toivonen och Shpetim Hasani. Däremot är jag oroad över tystnaden kring Tobias Larsson. Själv har han sagt att han vill känna att klubben satsar på honom innan han bestämmer sig om framtiden. Frågan är om han gör det? Emil Johansson kunde skriva på sitt nya kontrakt nästan omedelbart efter den avslutande seriematchen mot Falkenberg. Tobias Larsson fick vänta i flera veckor på ett första möte med klubbledningen. Då hade Tony Gustavsson redan hunnit spana efter andra offensiva alternativ i den inofficiella landslagsturneringen på Cypern. Lägg till lånet av Shpetim Hasani och det blir uppenbart att klubben inte ser honom som något förstahandsval i anfallet.

Naturligtvis tycker jag att DIF gör helt rätt som jagar en riktigt vass forward inför nästa säsong. Samtidigt är Tobias Larsson en spelare som behövs i truppen. Det vore oerhört tråkigt om han tappar sugen och går till en annan klubb.

Skön nyhetstorka

Efter några dagar utan direkta nyheter är det lätt att bli lite otålig. Då kan det vara nyttigt att byta perspektiv och se på de spelare som redan finns i truppen. Personligen är jag tacksam för varje ny dag utan rapporter om att någon allsvensk klubb börjat rycka i Sebastian Karlsson eller Stefan Larsson.

Kabous talar ut

Anders Eriksson tipsar om en intervju med Abder Kabous i Norrköpings Tidningar. Där berättar han betydligt mer än på presskonferensen i Degerfors. Dagens bästa läsning.

Klart med Kabous

Så var det klart. Abder Kabous spelar i DIF nästa säsong. Det mesta har redan skrivits om denne talangfulle mittfältare och hans attityd till fotbollen och lagkamraterna. Nu får vi se hur det blir i verkligheten. Om skalan går från jättesuccé till dunderfiasko känns det som att Abder Kabous kan hamna precis var som helst.

Lägga pussel

Trots några dagar utan egentliga nyheter fortsätter DIF att ligga bra till i jakten på nya spelare. Tony Gustavsson har kommit relativt långt med sitt pussel inför nästa säsong. Problemet nu är snarast att han sitter med för många bitar.

Enligt vad som har sagts hittills ska nästa års trupp bestå av sammanlagt 24 spelare. De två målvakterna är klara och de sex lärlingarna kan vi glömma tills vidare. Återstår 16 ordinarie utespelare. En titt på Vulkanernas silly season-sida visar att det faktiskt redan finns 16 spelare som har kontrakt över nästa säsong. Av dem lär Ola Toivonen försvinna, men eftersom Tobias Larsson sannolikt tillkommer går det på ett ut. Om det är praktiskt möjligt gissar jag att klubbledningen gärna degraderar Mårten Gustavsson och Emil Karlsson till lärlingar. Peter Samuelsson lär ha gjort succé i Norge och kan kanske bli aktuell för en försäljning. Det skulle frigöra tre platser. Att en av dem går till Abderahman Kabous verkar redan vara klart. Backen Kebba Ceesay från Brage får också en, om han själv vill. Sedan fattas bara en bit i pusslet. Sebastian Henriksson? Andreas Eriksson? Xhevdet Llumnica? En brasse? Oavsett vem det blir hoppas jag att ledningen frångår ursprungsplanen och bestämmer sig för att värva ytterligare någon offensiv spelare. Annars ser det tunt ut framåt.

Trams # 3

Enligt Kanon är både Ulf Ottosson och Petter Toivonen på väg till Strömtorp inför nästa säsong. Snacka om tungt anfallspar.

13 rätt

En regnig jobblördag i november gäller det att ta vara på tillvarons små glädjeämnen. Som ögonblicket när man går förbi den lokale tobakshandlaren och får se mästertipparen Leif Olssons välbekanta nuna på reklamaffischerna. "Favoritlag: Degerfors IF", förkunnar texten under porträttet. Fattas bara annat.

Galaextra

I kväll är det fotbollsgala på Valsverket i Degerfors. Mellan imitationerna och schlagersången kommer det att delas ut ett antal priser. Ungefär så här skulle det låta om jag fått hålla i trådarna:

Årets nykomling:
"Årets nykomling spelade inte en minut i division 2 under förra året. Nu har han erövrat en ordinarie plats i superettan. Så småningom kan vänsterfoten och de offensiva kvaliteterna ta honom betydligt längre än så. Bland supportrarna talas det redan om en ny Erik Edman. Vinnare är... Emil Johansson!"

Årets målvakt:
"Årets målvakt är en av de viktigaste orsakerna till att Degerfors IF spelar i superettan även nästa säsong. Med sin fantastiska förmåga att avväpna motståndare som kommer fria har han räddat många poäng åt laget. Fortsätter han att utvecklas kan han bli hur bra som helst. Vinnare är... Sebastian Karlsson!"

Årets back:
"Årets back tog ett kliv in i planen och gick från en anonym tillvaro på vänsterkanten till att bli lagets kanske viktigaste defensiva kugge. Att han var snabb visste vi redan. Att han hade kylan och speluppfattningen som utmärker en riktigt bra mittback har däremot överraskat många. Vinnare är... Stefan Larsson!"

Årets mittfältare:
"Årets mittfältare är en spelare som personifierar det nya Degerfors IF. Med sin inställning och sitt hårda arbete över hela planen är han en starkt bidragande orsak till att så många motståndartränare beklagat sig över det egna lagets oförmåga att få i gång något spel. Vinnare är... Jonas Lindskog!"

Årets anfallare:
"Årets anfallare har ifrågasatts och hånats för sin oförmåga att göra mål. Under den gångna säsongen har han tuffat till sig och tystat kritikerna. Trots intern konkurrens och begränsat med speltid blev det sex fullträffar och seger i den interna skytteligan. Nästa år gör han ännu fler. Vinnare är... Tobias Larsson!"

Årets tränare:
"Årets tränare avfärdades som en budgetlösning när han tog över efter Dave Mosson. I dag vet vi att belackarna var fel ute. Med sina ledaregenskaper och sin konsekventa fotbollsfilosofi har han skapat ett lagbygge där helheten är betydligt större än de enskilda delarna. Vinnare är... Tony Gustavsson!"

Årets spelare:
"Årets spelare kan vara den störste talang som Degerfors IF fått fram sedan Ulf Ottosson. Under sin första riktiga säsong på seniornivå gick han in och dominerade matcher mot flera av de bästa lagen i landets näst högsta serie. Nu står de allsvenska klubbarna på kö. Vinnare är... Ola Toivonen!"

Nya brassar?

Det är någonting speciellt med den brasilianska fotbollen. Nu när det rapporteras om ett nytt samarbete mellan DIF och agenten Oliver Cabrera är det lätt att falla för frestelsen och börja fantisera om snurrfinter, klacksparkar och suldragningar på Stora Valla. Själv väntar jag med att dra några slutsatser tills vi vet vem eller vilka som dyker upp i Degerfors. Det finns naturligtvis fler skickliga fotbollsspelare i Brasilien än i till exempel Kosovo, men det finns fler dåliga också. I Oliver Cabreras fall så har samarbetet med Kalmar uppenbarligen varit mycket lyckosamt. Andra klubbar är inte lika nöjda. Så här berättar Henrik Ystén i en artikel om Djurgårdens klubbdirektör Bosse Andersson:

"I somras dök Bruno Carvalho upp på Kaknäs för provträning. Bosse brukar normalt sett inte nappa på brassarna eftersom han anser att chansen till succé är liten. Den här gången var han ändå villig att testa. Killen hade landslagsmeriter och befann sig i Europa. Djurgården inkvarterade Bruno Carvalho på Hotell Foresta Lidingö och redan dagen efter avslöjade tidningarna att Bruno Carvalho hade vikt ut sig i en gaytidning i Brasilien. Bosse fick lägga en hel dag på intervjuer om en skitsak. Efter att ha sett Carvalho i en testmatch upptäckte Bosse också att brassen inte var något för Djurgården; han åkte ut till hotellet, önskade Carvalho lycka till och sa åt honom att checka ut nästa dag. Åtta dagar senare dök fakturan från hotellet upp på kansliet. Carvalho hade stannat i Stockholm ytterligare en vecka, ringt långa samtal hem till Brasilien och njutit av betalkanalerna på rummet. Fakturan löd på 18 000 kronor och när Bosse tyckte att spelarens agent, Oliver Cabrera, skulle ta ansvar för den svarade agenten att han inte hade de pengarna."

Andreas Eriksson

I går kväll slängde jag ned några rader om Andreas Eriksson i Vulkanernas gästbok. När jag slår på datorn igen 24 timmar senare finns namnet plötsligt överallt. Spännande. Även om det mesta fortfarande är lösa rykten verkar det som om både DIF och AIK är intresserade av en lösning där Ola Toivonen blir stockholmare samtidigt som Andreas Eriksson går i motsatt riktning. Det vore inte dumt alls. Ola Toivonen har förmodligen störst potential av de två, men jag är inte säker på att han är den bäste fotbollsspelaren just nu. Frågan är bara vad Andreas Eriksson själv säger? Lex Kim Bergstrand och Lex Patrik Andersson säger att han tyvärr nog skulle föredra spel i Väsby eller Brommapojkarna.

Bra tv

Under de senaste dagarna har Herman och Anders Eriksson skrivit flera intressanta inlägg om fotboll och politik. Sambandet blir tydligare än någonsin i den sevärda dokumentärserien om Assyriska på Sveriges Television. Nu senast knöts den allsvenska hemmapremiären samman med ett hundra år gammalt folkmord på ett sätt som kändes fullständigt naturligt. Det avsnittet går i repris på lördag förmiddag. Annars sänds programmet på måndagskvällar. Missa inte.

Jonas Bohlin

Det är tufft att vara fotbollsmålvakt. Hälften av dem får leva med vetskapen om att minsta misstag kan leda till insläppta mål, förlorade poäng, hån från publiken och svarta rubriker i tidningarna. De andra har det ännu värre. De får inte ens spela. En utespelare som inte platsar har alltid chansen. Hon eller han kan jobba stenhårt på träningarna, få möjlighet att hoppa in och spela till sig en plats i startelvan. Så är det inte för reservmålvakten. En öppning kan uppstå om tränarens förstaval skadar sig, blir avstängd eller gör sådana tabbar att det blir ohållbart att blunda för dem. Annars blir det avbytarbänken. En helt vanlig fotbollshelg får hälften av landets seniormålvakter behålla överdragkläderna på. Deras roll måste vara fotbollsvärldens otacksammaste.

Jonas Bohlin har inte spelat en minut i superettan den gångna säsongen. Ändå är han inställd på att satsa vidare i DIF, enligt Tony Gustavsson. Sådana spelare förtjänar att hyllas.

Relativism

Mycket av kritiken mot Abderahman Kabous har handlat om att han agerat odisciplinerat och dragit på sig onödiga varningar. Därför är det intressant att granska fotbollförbundets egen statistik. Under den gångna säsongen fick mittfältaren ett rött och fyra gula kort på 18 matcher. Motsvarande statistik för Ola Toivonen är 27 matcher, ett rött och åtta gula. Allt är relativt.

Glöm inte kanterna

DIF började med att värva en mittback och är på god väg att knyta upp en defensiv mittfältare. En anfallare och en spelare som kan ersätta Ola Toivonen står också på önskelistan. Allt det där är naturligtvis bra. Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över kanterna.

Anders Sulisalo och Emil Johansson var förstavalen som ytterbackar under den gångna säsongen. Båda har varit bra men något ojämna. Nu, när Martin Sjölund och Fredrik Nilsson lämnar truppen, finns i stort sett ingenting bakom dem. På mittfältet har Tobias Sohlberg och Jonas Bergman halkat in och ut ur startelvan. Henrik Berger passar bäst i mitten och Tobias Larsson är definitivt en anfallare. Mikael Nilsson har nästan inte spelat någonting. Det skulle sitta fint med ytterligare något alternativ, både till höger och vänster.

För nyhetsjägaren

Det är mycket Norrköping just nu. På klubbens hemsida finns en gedigen sammanställning över läget hos seriekonkurrenterna. Den uppdateras ofta och är mycket användbar. Den som vill läsa vidare hittar ofta bra länkar på Updated.se.

Samtidigt i Norrköping...

Diskussionen om Abderahman Kabous är lika polariserad i Norrköping. Bland supportrarna menar en grupp att klubbledningen är på väg att schabbla bort den skickligaste spelaren i truppen. Andra ser honom som en överskattad diva och blir glada om han försvinner.

Själv har jag anslutit mig till dem som är försiktigt positiva. Rapporterna om bristande motivation, slagsmål och onödiga varningar är naturligtvis oroväckande. Ändå litar jag på Tony Gustavsson. Jag tror inte att han tar Abderahman Kabous till DIF utan att ha bildat sig en ordentlig uppfattning om människan bakom tidningsrubrikerna.

För eller emot?

Abderahman Kabous har redan delat in de rödvita i två läger. Årets värvning eller en blivande jätteflopp? För den som fortfarande inte tagit ställning är Torbjörn Karlgrens snabbproducerade lägesbeskrivning obligatorisk läsning.

Abderahman Kabous

Kalmars Mikael Eklund är inte aktuell längre, enligt officiella hemsidan. I stället är dagens hetaste namn Abderahman Kabous. Kan en spelare som halkat ur Norrköpings startelva och sägs ha svårt med disciplinen verkligen vara något för DIF? Kanske. Tony Gustavsson har alltid pratat om hur viktigt det är att nyförvärv smälter in i gruppen. Om Abderahman Kabous är på ingång har han uppenbarligen gjort bedömningen att det skulle fungera.

Rekordjakt?

Under den gångna säsongen har jag börjat tvivla på Henrik Berger. I en tid där alla fotbollstränare pratar om snabba omställningar passar den rödvite veteranen inte riktigt in. Det går lite långsamt, helt enkelt. Samtidigt är han fortfarande bäst i truppen på att bita ihop och kämpa sig in i matcher där spelet inte riktigt vill fungera. Sådant betyder också mycket. I avslutningen mot Falkenberg var Henrik Berger lysande. Han slet, vände bort motståndare och skällde efter domarna, utan att bry sig om det usla vädret eller att matchen egentligen var betydelselös. Med den inställningen kommer man långt.

Nu i kväll rapporterar officiella hemsidan att Henrik Berger har bestämt sig för att satsa i ett år till. Det känns tryggt. Själv har han säkert sneglat på statistiken över antalet spelade a-lagsmatcher innan han fattat sitt beslut. Om Henrik Berger får lika mycket speltid under 2006 som tidigare är han förbi Ulf Ottosson vid den här tiden nästa år. Det vore hur stort som helst.

Gåtan Fredrik Nilsson

När Fredrik Nilsson tackade för sig var åtminstone jag övertygad om att han skulle återvända till Åtvidaberg. I stället har han skrivit på för Motala. I lokaltidningen försäkrar han att han trivts i Degerfors och att han fortfarande har ambitioner med sin fotbollskarriär. Varför byta en klubb som vill uppåt i superettan mot en nykomling i division 2, i sådana fall? Jag förstår det inte.