Spelarberöm

I somras skrev jag ett par kritiska inlägg om Anders Sulisalo. Då kändes högerbackspositionen fortfarande som den svaga länken i en annars stabil försvarslinje. Nu är läget annorlunda. Anders Sulisalo har kanske inte glänst under hösten, men en back är nästan alltid som bäst när hon eller han inte märks. Jag känner mig i alla fall betydligt lugnare när motståndarna rycker fram på sin vänsterflank nu, och jag tror att Tony Gustavsson upplever samma sak. Det var länge sedan Martin Sjölund fick chansen från start.

En annan spelare som har en tuff säsong bakom sig är Tobias Larsson. Först hånades han för sin oförmåga att göra mål och sedan, när målen faktiskt kom, fick han kliva åt sidan och lämna utrymme för Shpetim Hasani. Därför var det roligt att se lördagens match. Tobias Larsson löpte, kämpade och tvekade inte en sekund i duellerna. Vid flera tillfällen sysselsatte han hela Gais backlinje, helt på egen hand. Ett tjusigt mål blev det också. Att överge modellen med en ensam toppforward i det här utsatta läget vore kanske inte så klokt, men jag hoppas att Tony Gustavsson kan hitta en lösning där både Tobias Larsson och Shpetim Hasani finns med på planen. Deras offensiva kvaliteter behövs mot Västerås.