23 oktober 2005

Vattenpolo

Underlaget på Stora Valla i går var idealiskt för att showa framför Vulkanerna efter slutsignalen. Det passade sämre för fotboll. Med tanke på de tabellmässiga förutsättningarna kunde vi i publiken kosta på oss att ha ganska roligt åt några av de dråpligaste situationerna nere på planen. Samtidigt påminde ena halvan av mitt ressällskap från Kristinehamn om att det här mycket väl kunde ha varit en avgörande match. Det hade inte varit lika kul. Ta bara läget i första halvlek där Jonas Bergman fick en perfekt passning från Shpetim Hasani och var på god väg att springa sig helt fri - tills bollen hamnade i en vattenpöl och stendog. Jag hade kollapsat av frustration.