4-2-3-1

Det har inte skrivits så mycket om det i kommentarerna efteråt, men jag uppfattade matchen mot Ljungskile som en återgång till spelsystemet med två tillbakadragna mittfältare. Personligen tror jag att det är så DIF måste ställa upp för att ha en chans att klara kontraktet. Det trillade in ett par bollar bakåt mot Ljungskile också, men innan nervositeten spred sig i laget under de sista 20 minuterna såg försvarspelet riktigt stabilt ut. Framåt blev det någon långboll för mycket mot en övergiven Andreas Drugge, men faktum är att det skapades en hel del vassa chanser också. Att laget ställer upp med två balansspelare behöver inte betyda att de är bortkopplade från offensiven. Det visade Tobias Solberg i lördags.