Nystart
Sedan starten 2005 har det blivit sammanlagt 888 inlägg på Skitiga Bullen. Det här är svårare att skriva än alla de tidigare tillsammans. Jag överdriver inte om jag påstår att mitt liv förändrades den där eftermiddagen 1992 när Henrik Berger sänkte Djurgården i kvalet till allsvenskan. Sedan dess har jag varit DIF trogen, i med- och motgång. Nu har det hänt någonting. Jag har försökt att hålla skenet uppe och blogga som vanligt under de senaste månaderna, men faktum är att tvivlet har gnagt allt mer för varje dag. Att börja rabbla upp enskilda händelser och beslut som har satt i gång den här processen känns inte särskilt meningsfullt. Det räcker egentligen med att konstatera en sak. DIF är inte längre den klubb som jag en gång förälskade mig i.
När ett förhållande inte fungerar är det inte ovanligt att den ena parten börjar snegla åt andra. Ibland kanske blickarna till och med söker sig mot det mest förbjudna. Så har det varit för mig. Vi rödvita har ramsan "Hata, hata, hata Örebro!" i ryggmärgen. Samtidigt är jag övertygad om att det finns många som känner en motvillig respekt för storebror från residensstaden. För mig har det blivit mer än så. Sympatierna väcktes i samband med justitiemordet som innebar att föreningen skickades ned i superettan. De djupnade när jag såg med vilken ödmjukhet och värdighet som ledare, spelare och supportrar accepterade situationen och tog sig an utmaningen att ta sig tillbaka. Att klubben alltid har stått för en offensiv och attraktiv fotboll gör förstås inte saken sämre. Trots det var det inte förrän jag kom på mig själv med att jubla efter segern mot Trelleborg i kväll som jag insåg vad som faktiskt hänt. Örebro är mitt nya favoritlag.
Jag är medveten om att det jag skriver nu gör många djupt besvikna. Trots det hoppas jag att åtminstone några av er vill följa med mig på den fortsatta resan. Så snart jag hinner fixa med det praktiska kommer namnet på den här bloggen att ändras från Skitiga Bullen till Skitiga Kexet. Samtidigt ska den rödvita flaggan här ovanför bytas ut mot ett porträtt på Lars Zetterlund. Dessutom kommer jag att försöka hitta en ny ton i själva inläggen. Nu får det vara slut på gnället. Skitiga Kexet ska präglas av den positiva grundsyn på fotbollen och livet som är utmärkande för alla örebroare. "Slottet, svampen, Marjasin ... Kämpa ÖSK vinn!"
När ett förhållande inte fungerar är det inte ovanligt att den ena parten börjar snegla åt andra. Ibland kanske blickarna till och med söker sig mot det mest förbjudna. Så har det varit för mig. Vi rödvita har ramsan "Hata, hata, hata Örebro!" i ryggmärgen. Samtidigt är jag övertygad om att det finns många som känner en motvillig respekt för storebror från residensstaden. För mig har det blivit mer än så. Sympatierna väcktes i samband med justitiemordet som innebar att föreningen skickades ned i superettan. De djupnade när jag såg med vilken ödmjukhet och värdighet som ledare, spelare och supportrar accepterade situationen och tog sig an utmaningen att ta sig tillbaka. Att klubben alltid har stått för en offensiv och attraktiv fotboll gör förstås inte saken sämre. Trots det var det inte förrän jag kom på mig själv med att jubla efter segern mot Trelleborg i kväll som jag insåg vad som faktiskt hänt. Örebro är mitt nya favoritlag.
Jag är medveten om att det jag skriver nu gör många djupt besvikna. Trots det hoppas jag att åtminstone några av er vill följa med mig på den fortsatta resan. Så snart jag hinner fixa med det praktiska kommer namnet på den här bloggen att ändras från Skitiga Bullen till Skitiga Kexet. Samtidigt ska den rödvita flaggan här ovanför bytas ut mot ett porträtt på Lars Zetterlund. Dessutom kommer jag att försöka hitta en ny ton i själva inläggen. Nu får det vara slut på gnället. Skitiga Kexet ska präglas av den positiva grundsyn på fotbollen och livet som är utmärkande för alla örebroare. "Slottet, svampen, Marjasin ... Kämpa ÖSK vinn!"
11 Kommentarer:
Inte alls illa. Håller i alla fall högre nivå än det som lokalblaskorna försöker kränga.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
som tur är.... kom jag på att det är 1 april!
Jag kom på det för sent. Så för min egen självrespekts skull, tog jag bort mitt förra inlägg. Och ber om ursäkt till Simon att jag ens tänkte tanken.
Hahahaa..!!
:-)
första stycket var mycket övertygande måste jag säga! men när du drog in ösk i det hela började jag ändå ana att det knappast kunde vara sant...
men mycket roligt! och dagens bästa aprilskämt.
Haha. Det var roligt, särskilt att du Anders hann lacka innan. För mig tog det cirka 10 sekunder att förstå, tror det var det där om Lars Zetterlund i överskriften som tillslut fick mig inse.
Stort tack för alla snälla kommentarer! Det hade varit spännande att se vad som stod i Anders första inlägg. Jag hoppas att det var riktigt jävla elakt, för det hade jag förtjänat om det varit sant.
Jag var faktiskt ganska snäll :)
ja, anders kommentar var verkligen (förvånansvärt) hövlig. men det framgick dock väldigt tydligt att han inte tänkte följa din blogg något mer.
vilket jag kan förstå, hade också haft väldigt svårt att lägga in Skitiga Kexet som bokmärke...
Du är en god människa, Anders. Alla har samma värde och yada yada yada, men svartvita quislingar måste väl ändå vara ett gränsfall ... ;-)
Skicka en kommentar
<< Tillbaka