Brommapojkarna-DIF 2-0

Som exilsupporter har jag sett DIF i tolv seriematcher i år. Den första halvtimmen i går var bland det absolut bästa laget har presterat spelmässigt. Spelarna var aggressiva, uppträdde resolut i försvarsspelet, anföll på bred front och kom till flera farliga avslut. Sedan fick Brommapojkarna en frispark på offensiv planhalva - och gjorde mål direkt. Det var en smärtsam påminnelse om varför det här året har blivit som det blivit.

"Vill man se vuxna män gråta ska man lägga ned en fabrik", sa en person som jag intervjuade på mitt första riktiga journalistjobb för många år sedan. "Vill man se vuxna män gråta ska man misshandla en anrik fotbollsklubb", skulle han också kunna ha sagt. Några hysteriska utbrott handlade det inte om på Grimsta IP, men visst glänste det i mångas ögonvrår efter slutsignalen. Nur när jag sätter mig vid datorn och läser om matchen ett knappt dygn senare kommer känslorna tillbaka. Allt är bara så oändligt sorgligt.