DIF-Skövde 1-0

En uddamålsseger mot Skövde får inte fantasin att flöda, men något ska jag förstås skriva. Mest glädjande med lördagens match är att Daniel Mendes verkar vara kraftigt på gång efter sin skada. Minst glädjande är de onödiga utvisningarna för Eirik Lamöy och Abder Kabous. Enligt Värmlands Folkblad riskerar den senare nu att bli avstängd till seriepremiären. Inte alls bra.

Inför helgen

Uppkopplingsproblemen hemma ska snart vara lösta, men det lär knappast börja funka inom de närmaste dagarna. Därför blir det ännu en helg utan internetkontakt med omvärlden. När jag slår på jobbdatorn på måndag morgon vill jag läsa att DIF fått fart på målskyttet i matchen mot Skövde.

Dags för konstgräs

Kenneth Jansson ger ett mycket gott intryck i sin första intervju som ordförande. Framför allt gillar jag det han säger om planerna på en konstgräsplan vid Stora Valla. Samtidigt blir jag fundersam. En snabb internetsökning visar att en uppvärmd sådan kan kosta någonstans mellan tre och sju miljoner kronor att anlägga. För en liten förening som DIF är det ofantligt mycket pengar.

Om jag läser rätt har Degerfors kommun avsatt 36 miljoner kronor till investeringar under åren 2006, 2007 och 2008. Den politiska majoriteten är förmodligen inte särskilt pigg på att satsa uppemot en femtedel av den summan på en fotbollsplan. Ändå förutsätter jag att DIF väcker frågan. "Degerfors har naturliga förutsättningar för att vara det centrum för utveckling, utbildning, forskning och träning som svensk fotboll behöver", skriver kommunen i sin verksamhetsplan. Med sådana ambitioner går det inte att hänvisa elitfotbollsspelare till ett inomhusgolv som gör att de skadar sig.

Nostalgi

Under helgens besök hos mamma i Karlstad började jag rota i en gammal flyttlåda. Bland rollspelsmoduler och böcker från körkortsteorin hittade jag ett matchprogram. DIF-Örgryte den 18 augusti 1991. Mitt allra första besök på Stora Valla. Jag bläddrar bland spelarpresentationerna och inser att det här var en tid när Henrik Berger hade frisyr som en tjeckisk hockeyspelare. Sebastian Henriksson tyckte att läxor var det tråkigaste som fanns. Ulf Ottosson hade moppemustach. Tomas Olsson hatade att bädda.

Plötsligt känns det att man har varit med ett tag.

Premiärelvan # 2

Med två månader kvar till seriepremiären lider DIF av svår måltorka. Därför struntar jag i de åtta baklängesmålen mot Örebro och koncentrerar mig på offensiven. Mitt andra premiärlag spelar 4-3-3 och innehåller fem ändringar jämfört med det första.

Målvakt: Sebastian Karlsson
Fortfarande given i målet.

Högerback: Anders Sulisalo
Ingen av de tre nya spelare som fått chansen på högerbacksplatsen har varit klockren. Anders Sulisalo är fortfarande mitt förstaval.

Mittback: Renato Rodrigues
Har problem med tempot, enligt rapporter från de första träningsmatcherna. Ändå verkar de som följer laget på nära håll vara överens om att han är bättre än Mikael Mårtensson.

Mittback: Stefan Larsson
Den av utespelarna som kan vara säkrast på en plats i startelvan.

Vänsterback: Emil Johansson
Har varit sjuk under de senaste veckorna men bör vara tillbaka i god tid före seriepremiären. I nuläget saknas bra alternativ.

Balansspelare: Jonas Lindskog
Skadan han drog på sig mot Örebro oroade, men Jonas Lindskog är redan tillbaka i träning. Han behövs i startelvan.

Balansspelare: Abder Kabous
Har varit ojämn under försäsongen. Behöver höja sig något snäpp om han ska bli den nyckelspelare alla hoppas på.

Offensiv mittfältare: Tobias Solberg
En habil spelare. Jag väljer Tobias Solberg före Andreas Drugge tills den senare visat att han är tillbaka efter sin axelskada.

Högerytter: Tobias Larsson
Har rätt kvaliteter för att passa som offensiv kantspringare. Förhoppningsvis får han chansen att testa positionen innan seriepremiären.

Center: Daniel Mendes
Knäproblemen har förstört första delen av försäsongen, men Daniel Mendes har två månader på sig att komma i gång. Gör han det är han given.

Vänsterytter: Eirik Lamöy
Nyförvärvet från Norge kommer att bli en stor tillgång när han anpassat sig till lagets spel. Passar perfekt på vänsterkanten.

Avbytare:
Jonas Bohlin
Mikael Mårtensson
Henrik Berger
Andreas Drugge
Jonas Bergman

Supertipset # 2

Träningsmatcherna har precis kommit i gång och trupperna ser i stort sett likadana ut som i januari. Därför blir det inga stora förändringar i den här månadens ranking av superettanlagen. Bland dem som tappar några placeringar finns tyvärr DIF. Jag är inte alls lika optimistisk nu som jag var för en månad sedan.

Ranking (förra månadens placering):

1 (1). Norrköping
Den nye tränaren Mats Jingblad tar över ett lag genomsyrat av kvalitet. Jag tror fortfarande att Norrköping kniper en av de två direktplatserna till allsvenskan.

2 (2). Landskrona
Gustaf Andersson har lämnat sedan januari, men truppen håller fortfarande allsvensk klass. Allt annat än en topplacering måste betraktas som ett stort fiasko.
---
3 (3). Örebro
Blir säkert också ett topplag, trots att det fortfarande ser lite tunt ut på anfallssidan. 8-0 mot DIF svider - men imponerar.
---
4 (5). Sundsvall
Svårbedömt efter en oerhört turbulent silly season, men jag tror på Dave Wilson. Har bara hunnit spela en träningsmatch.

5 (7). Assyriska
Befinner sig i ungefär samma situation som Sundsvall. Spelet i de första träningsmatcherna imponerar inte, men kapaciteten finns.

6 (4). Brommapojkarna
3-1 mot Gefle är starkt, men den sena förlusten av Richard Henriksson kan bli dyrbar. Får svårt att blanda sig i toppstriden.

7 (8). Mjällby
Bygger vidare på laget som räddade nytt kontrakt med den fantastiska spurten i höstas. Dessutom kan förstärkningar från utlandet vara på väg in. Varning utfärdas.

8 (6). Falkenberg
Talangfulle Viktor Elm ser ut att hamna i Kalmar. Trots det bör Falkenberg kunna knipa en mittenplacering. Det finns fortfarande mycket kvalitet i laget.

9 (10). Trelleborg
Den ojämna fjolårssäsongen gör att laget fortfarande är svårbedömt. Med några intressanta nyförvärv bör Trelleborg ändå kunna undvika bottenstriden.

10 (13). Jönköpings Södra
Besegrade DIF och spelade jämnt mot både Öster och Gais. Har satt sig i respekt inför sin första säsong i superettan.

11 (11). Qviding
Laget är varken bättre eller sämre än i januari. Jag tror fortfarande att anonyma Qviding kommer att överraska.

12 (9). DIF
Har haft en motig inledning på försäsongen. Förlusterna behöver inte betyda så mycket, men skadorna visar att truppen är sårbar.
---
13 (14). Väsby
Klarade 0-0 mot Norrköping i första träningsmatchen. Trots det tror jag fortfarande att Väsby kommer att få stora problem.

14 (12). Åtvidaberg
Har haft stora skadeproblem under inledningen av försäsongen. Nyförvärvet Dago Funes kan försvinna innan serien ens hunnit börja. Åtvidaberg har ett tufft utgångsläge.
---
15 (15). Ljungskile
Har fortfarande inte presenterat några nyförvärv i samma klass som Kenny Pavey, Robert Johansson och Johan Patriksson. Milenko Vuksevic står inför en svår utmaning.

16 (16). Umeå
Matchdebuterar först om en knapp vecka. Tills resultaten visar något annat känns Umeå svagast av nykomlingarna.

Assyriska-DIF 2-0

Förlusten mot Assyriska beskrivs som ett steg i rätt riktning av dem som sett matchen. Ändå känns det som att den här bilden av Gunnar Ask symboliserar årets försäsong. Det är tungt nu.

Förtydligande om våld

Ola reagerade på inlägget där jag länkade till den här artikeln om Livorno. När jag skrev det hade jag fortfarande inte läst texten, trots att den är skriven av en gammal kompis från journalisthögskolan. Nu när jag har gjort det inser jag att det kan vara på plats med ett förtydligande. Jag ser gärna att DIF bygger vidare på traditionerna och fortsätter att vara ett favoritlag för politiskt vänstersinnade. Däremot vill jag naturligtvis inte se något som helst våld i anslutning till matcherna. Som jag har skrivit tidigare kommer alla sådana incidenter att skada föreningen.

Örebro-DIF 0-0

0-0 i det reservbetonade revanschmötet med Örebro känns måttligt upphetsande. Det bestående minnet från den här matchen kan bli Henrik Bergers befarade fraktur i ena foten. Ska skadeeländet aldrig ta slut?

Örebro-DIF 8-0

Det är tidigt på försäsongen, DIF har inte kunnat träna ordentligt och hade många spelare borta. Ändå känns 0-8 mot Örebro som något av en katastrof. Det här kan sätta sig i huvudet på spelarna. Framför allt de nya, som inte var med under förra året. Jag har inga problem att föreställa mig vad ambitiösa fotbollsspelare som Abder Kabous, Eirik Lamöy och Daniel Mendes tänker när de släckt sänglampan nu i kväll. "Var f-n har jag hamnat?"

Fem minuter kvar

Fem minuter kvar till försäsongens hetaste match. Örebro direktrapporterar på sin hemsida. Det här blir spännande.

Sveriges Livorno?

Under mina nedkopplade dagar hann ännu en diskussion om fotboll och politik blossa upp och falna. Själv är jag kluven, precis som många andra. Historiskt sett är DIF ett arbetarlag. För mig är den vänsterpolitiska prägeln en av de saker som bidrar till att ge klubben en alldeles särskild lyster. Jag älskar historien om lynchmobben som väntade vid bron över Letälven när Yngve "Lurik" Flodberg hade varit och spelat match med tjänstemännen i Jannelund 1919. Jag ler fortfarande när jag tänker på Sven-Göran Erikssons sommarprat om lagledaren som ryckte Expressen ur näven på honom med orden "Så'n skit läser vi inte här!". Den dagen en etablerad fotbollsskribent plockar upp formuleringen "Sveriges Livorno" kommer jag att mysa. Samtidigt ser jag problemen. Jag tycker att DIF ska kunna vara en angelägenhet för alla. Därför vore det synd om politiken får sådant utrymme att den skrämmer bort supportrar som egentligen brinner för klubben.

DIF-Eskilstuna 3-0

3-0 mot Eskilstuna säger naturligtvis ingenting. Däremot innehåller matchrapporterna från i lördags ett par saker att ta fasta på. För det första börjar Abder Kabous hitta rätt med sina omtalade passningar. För det andra visar Eirik Lamöy redan prov på sin snabbhet. Det lovar mycket gott inför säsongen.

Uppkopplingsproblem

Sedan ett par veckor tillbaka har jag stora problem med internetuppkopplingen hemma. Det drabbar tyvärr Skitiga Bullen. I helgen kommer jag förmodligen inte att kunna skriva något alls.

Eskilstunamatchen

Efter några turer fram och tillbaka blir det match mot Eskilstuna i morgon. Just nu känns det som en bra motståndare. Även om laget är skadedrabbat bör DIF vara betydligt starkare än en nykomling i division 2. En seger på Behrn Arena skulle ge arbetsro och bidra till ökat självförtroende hos spelarna. Själv håller jag tummarna för att Eirik Lamöy får göra en bra debut och för att Daniel Mendes (om han kan spela) får spräcka sin målnolla.

Lärlingarna

Efter onsdagskvällens inlägg om den tunna truppen känns det naturligt att skriva några rader om lärlingarna. Under förra säsongen fanns det inte på kartan att Timmy Eriksson eller Niklas Solberg skulle få spela i serien. I år tror jag att det blir annorlunda. Timmy Eriksson är den ende renodlade vänsterbacken bakom Emil Johansson. Tobias Larsson den yngre finns med och utmanar om en plats som högerback eller balansspelare. I anfallet är Mikael Eriksson ett spännande alternativ. Jag gissar att alla tre har relativt goda möjligheter att få prova på spel i superettan under säsongen. Förhoppningsvis tar de chansen när de får den.

Om skadorna

Under de senaste veckorna har rapporteringen om DIF kretsat kring skadeläget i truppen. Enligt Kanon genomfördes aldrig någon läkarundersökning innan Andreas Drugge skrev på sitt kontrakt före jul. Det låter märkligt. Att Ola Toivonens ersättare missar stora delar av den viktiga försäsongen på grund av sin axel är illa nog. Dessutom finns det anledning att tro att den kommer att ställa till ytterligare problem i framtiden. En läkare som jag har pratat med säger att den här typen av skador kan vara besvärliga. Även om operationen lyckas kommer risken för att axeln ska hoppa ur led igen att vara betydligt större än normalt. Det är inget bra utgångsläge för någon som vill spela fotboll på elitnivå.

Beskedet om Henrik Janssons knäproblem känns något lättare att smälta. Den verklige cynikern skulle till och med kunna hävda att det är en positiv nyhet. Nu får Tony Gustavsson en anledning att sätta sig ned med dem som håller i pengarna och förklara att han behöver Jonatan Lundewall i truppen. Tyvärr tror jag inte att det kommer att ske. Därmed förstärks den oro jag har gett uttryck för tidigare. DIF har en startelva och en handfull avbytare som bör hålla god superettanklass. Bakom dem ser det väldigt tunt ut. När truppen sargas av skador – som nu – kommer det att märkas.

Lamöy i Degerfors

Jag följer doktorns ordination och försöker tänka på roligare saker än resultatet mot Jönköpings Södra. Eirik Lamöy, till exempel. Med den här intervjun i färskt minne känns det som att vi kan sluta oroa oss för att han ska få hemlängtan.